du läser...
Ny - Sveriges Radio

Så hotas public service

Cilla Benkö, Sveriges Radios VD Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Cilla Benkö, Sveriges Radios VD Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Vd Cilla Benkö och Gabriel Byström, strateg på Sveriges Radio skriver om utvecklingen för public service i Europa i en debattartikel. (Update: English language version of the article available ”Public service broadcasting under threat”).

När det oberoende demokrati-institutet Freedom House skulle sammanfatta sina intryck inför 2018 var deras slutsats mycket enkel: demokratin hotas på alltfler håll i världen. Hörnstenar i den liberala demokratin som fria och rättvisa val, pressfrihet liksom rättsstatens principer utmanas på ett sätt som inte varit fallet på mycket länge. Det finns skäl att vidga perspektiven till en horisont ovanför vår egen nationella debatt om medier och deras förutsättningar.

Hoten kommer allt oftare från makthavare. Den amerikanske presidenten Donald Trump konstaterade 2017 att den amerikanska pressen är ”det amerikanska folkets fiende”. I Ryssland (plats 148 på pressfrihetsindex 2018) har förföljelsen av fria och oberoende medier varit ett effektivt sätt för den ryske presidenten Vladimir Putin att tysta granskningen av det egna maktutövandet. Den tjeckiske presidenten Miloš Zeman tyckte förra året att det var en god idé att visa upp en replika av en kalasjnikov med texten ”för journalister” på en presskonferens. På Malta dödades en undersökande journalist av en bilbomb i oktober förra året, i Slovakien sköts en undersökande journalist och hans flickvän till döds i februari i år. Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser konstaterade i april apropå årets pressfrihetsindex att ”Retoriken hos politiska ledare är på många håll förfärande hätsk i fråga om misstro mot journalister, men också i form av direkta uppmaningar till våld”.

Uttalanden som hade varit otänkbara för bara några år sedan passerar numera närmast under radarn eftersom tonläget har höjts och angrepp mot medier har blivit en del i det offentliga samtal som successivt förråats och polariserats. Steg för steg förflyttas gränserna för vad som är möjligt att säga och göra.

Under decennier har vi varit vana vid att situationen i Europa sett helt annorlunda ut. Stabila demokratier där den liberala demokratins centrala maktdelningsinstrument varit oantastliga har betraktats som något självklart. I Sverige har en bred politisk majoritet i den public serviceutredning som avslutades i somras slagit fast vikten av public service som ”en demokratisk kollektiv nyttighet som gynnar alla medborgare”. Det är ett betydelsebärande konstaterande med omfattande stöd i aktuell forskning.

Samtidigt är det väsentligt att se vilka förändringar som håller på att ske på andra håll i Europa och vilka konsekvenser det har fått eller kan komma att få. I den berättelse som hörs på alltfler håll har medier kommit att få en alltmer framträdande roll. Dramaturgin känns igen. Medier pekas ut som en del av eliten, medier pekas ut som en del av ett liberalt etablissemang som står i motsatsställning till resten av samhället, medier pekas ut som ett verktyg för dem som vill det egna samhället illa. Parallellt ökar mängden av desinformation, påverkans- och destabiliseringskampanjer från grupper och nationer har blivit mer sofistikerade.

Det finns förstås skäl för public service liksom för andra medieföretag att oavbrutet arbeta med rutiner, ändra och förbättra när journalistiken misslyckas, kontinuerligt utveckla system för kvalitetssäkring. En pågående medieetisk diskussion är en självklar del av ett vitalt mediesystem liksom mediekritik. Men det som sker nu är något annat och går inte att vifta bort som något perifert som inte angår oss.

I Ungern har angreppen på den fria journalistiken varit omfattande. Verktygen har bland annat varit en ny långtgående medielagstiftning och en mediemyndighet befolkad av regimlojala ledamöter. De senaste åren har oligarker lojala med den sittande makten köpt upp många lokaltidningar och sajter runtom i Ungern. Över hälften av landets regiontidningar kontrolleras numera av landets näst rikaste person, den förre borgmästaren i Viktor Orbáns hemby Felcsút som är nära vän med premiärministern. Exemplet med webbtidningen Origo är talande. Efter att ha köpts upp av en affärsman nära länkad till Viktor Orbán ändrades plötsligt inriktning och tonläge i bevakningen av den sittande regeringen.

De journalister som fortsätter bedriva granskning hånas och kallas inte sällan för marionetter åt George Soros, den ungersk-amerikanske finansmannen och filantropen som kommit att bli ett särskilt hatobjekt för national- och radikalkonservativa grupperingar runtom i världen, ofta via en retorik med antisemitiska förtecken.

Konsekvenserna är en rapportering som i hög utsträckning är regimlojal och där självcensuren har brett ut sig. Förlorarna är en befolkning med beskurna möjligheter att bilda sig en egen uppfattning i viktiga frågor utan hänvisas till en tillrättalagd, systemlojal journalistik. När OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) sammanfattade sina slutsatser efter vårens val i Ungern konstaterade organisationen att valet hade präglats av en ”hotfull och främlingsfientlig retorik, partiska medier och en icke transparent kampanjfinansiering”. OSSE konstaterade också att den statliga televisionen tydligt hade gynnat regeringspartiet.

I Polen har den nationalkonservativa regeringen sedan maktskiftet 2015 i stora delar kopierat det ungerska tillvägagångssättet för att ta makten över public service. Hundratals public service-journalister tvingas bort, regimlojala chefer tillsätts. Den polska regeringen har använt sin ekonomiska makt för att utöva kontroll på samma sätt som skett i Ungern. Statliga annonser har flyttats från oberoende till regimlojala medier med svåra ekonomiska följder för många tidningar.

I Grekland anklagas vänsterradikala Syriza för att försöka styra public service-bolaget ERT, problemen illustreras effektivt av det faktum att landet ligger i den absoluta Europa-botten (plats 74) när det gäller pressfrihetsindex, strax bakom Ungern. I Italien blev Marcello Foa chef över public service-bolaget RAI tidigare i år. Foa nominerades av partierna Lega och Femstjärnerörelsen och ska enligt Femstjärnerörelsens ledare Luigi Di Maio bland annat ägna sig åt att rensa ut ”parasiterna” i RAI:s ledning. I Österrike har det högerextrema regeringspartiet FPÖ:s ledare Heinz-Christian Strache lovat att försöka tvinga det österrikiska public service-bolaget ORF att ändra sina rutiner eftersom rapporteringen, enligt Strache, är vänstervriden.

Nedmonteringen och instrumentaliseringen av public service sker i ljuset av de större förändringar som äger rum i det politiska landskapet. Medier i allmänhet och public service i synnerhet utmålas som en del av etablissemanget, nyhetsrapporteringen anklagas för att vara politiskt vinklad. Public service ägnar sig åt fel saker, inriktningen måste ändras och granskningen måste bli hårdare.

På ett ytplan är det oantastligt. Ingen kan väl vara emot en hårdare granskning för att verkligen säkerställa oberoendet? Ingen kan väl vara emot att också public servicemedier tvingas spara? Och ingen kan väl vara emot att uppdraget begränsas nu när konkurrensen i medielandskapet har ökat? Den uteblivna kritiken när den danska kulturministern vill göra om det danska public servicebolaget DR från en medieinstitution till en kulturinstitution eller när president Macron i Frankrike rasar mot public service och vill skärpa granskning och minska anslag visar att det numera är politiskt riskfritt att ge sig in och försöka förändra fundamenten för public service. Så skapas steg för steg den perfekta storm där omfattande förändringar och inskränkningar av vad public service är och hur dess uppdrag ska se ut blir möjliga att genomföra. Och, som den polska tidningen Gazeta Wyborczas chefredaktör Jarosław Kurski konstaterade vid en demonstration mot förändringarna av det polska public service-bolaget TVP 2016: ”Den här gången handlade det om public service, nästa gång handlar det om privata medier”.

Finns det då någon forskning som pekar på omfattande problem hos public servicemedier idag? När Reuters Institute i Oxford gjorde en genomgång av aktuell forskning (en genomlysning av 27 olika studier) om public service påverkan var svaret mycket enkelt: public service påverkar nyhetsutbudet i en positiv riktning, public service ökar kunskapen hos medborgarna om politik. När kulturutskottet höll en offentlig hearing i riksdagen 2017 konstaterade Jesper Strömbäck, professor vid Göteborgs universitet, att ”människor som bor i länder med stark public service är mer kunniga om politik och samhälle än människor som bor i länder med mer kommersialiserade mediesystem”. Strömbäck noterade vid samma tillfälle också att forskningen visar att starka public service-kanaler påverkar det omkringliggande medielandskapet positivt ”genom att påverka kommersiella kanaler i riktning mot mer investeringar i programutbud i riktning mot mer nyheter och samhällsjournalistik.”

Att demokratin inte tjänar på nedmonterade, försvagade public servicemedier under hårdare politisk kontroll råder det knappast något tvivel om. Trots det är det på alltför många håll i Europa skördetid för dem som tycker att det är en bra idé att öka det politiska inflytandet och styrningen av public service. Det finns skäl att känna djup oro.

Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio och ledamot av EBU:s Executive Board

Gabriel Byström, strateg på Sveriges Radio.
Författare till Tystnadens triumf (2014) och Med Guds hjälp (2017) om den politiska utvecklingen i Ungern, Polen och Ryssland.

Artikeln har publicerats i Dagens Nyheter 5 december 2018

Om aom99

radio tv/satellitnyheter

Diskussion

Inga kommentarer ännu.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Vädret Karlstad

Vädret Stockholm

Kategorier

Arkiv

Vädret Stockholm

Vädret Karlstad

Arkiv

Kategorier

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 19 andra följare

Kalender

december 2018
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Året var 1967

Det är snart 50 år sedan. Nu är vi igång igen, och vi har precis börjat titta på vad som hände 1967 och vad som skulle kunna komma med i vårt program Året var 1967. En hel del känner vi till, minns och har bilder från i våra arkiv. Men det finns säkert fler minnen och hågkomster som skulle kunna leta sig in i vårt program. Kanske har du varit med om något, filmat eller tagit bilder av, som skulle kunna passa i vårt program om 1967. Det kan vara stora händelser, eller något personligt som ändå säger något om hur det var 1967.

Här nedanför har vi listat några av händelserna 1967 – kanske är dina minnen kopplade till någon av dem, eller så är det något helt annat du kommer att tänka på när du funderar på ett år som snart ligger 50 år tillbaka i tiden.

Vi ska göra vårt bästa för att svara, men redaktionen är liten och det är mycket som ska hinnas med. Men vi ska göra vårt bästa.

Mejla till: 1967@svt.se

Året var 1967
SVT
105 10 Stockholm

Fjärrkontroll för att styra SVT Play

Har du internetuppkoppling hemma och kan se SVT Play i din dator eller på din TV-skärm blir det ännu enklare om du gör mobilen till fjärrkontroll.

Så här gör du för att använda din mobiltelefon som fjärrkontroll:

1. Klicka på knappen ”Fjärrkontroll” längst ned i SVT Play, på din stora skärm. Knappen leder till svtplay.se/kontroll.

2. Klicka på “Fullskärmsläge” så slipper du se webbläsaren på din stora skärm. Ta fram mobilen och välj sedan hur du vill styra din stora skärm. Med sifferkod eller QR-kod?
•Om du väljer sifferkod går du till svtplay.se/koppla i mobilens webbläsare. Skriv in koden som visas på den stora skärmen.
•Istället för att skriva in sifferkoden kan du läsa av vår QR-kod (Quick Response Code) med mobilens kamera. Då behöver du en QR-läsare. En QR-läsare är ett program som du laddar ner till din telefon. Nedan ser du exempel på gratis QR-läsare för både iPhone och Android.

3. Nu kopplas din mobil till din stora skärm. Välj och starta ett program i mobilen. Det kommer att börja spelas upp på din stora skärm.

4. Styr uppspelningen genom att fälla ut knapparna med den lilla vita pilen högst upp till höger på mobilskärmen.

5. Stäng av fjärrkontrollen med knappen “Stäng av kontroll” när du har tittat färdigt.

Fungerar det inte? Prova att aktivera cookies i din mobil.

Vi söker dig som vill bygga ditt drömprojekt

DRIVS DU AV DRÖMMEN ATT FÖRVERKLIGA DINA BOENDEIDÉER? Alla typer av husprojekt är intressanta. Det kan vara restaurering (hus eller lägenhet) eller ett nybygge av ett hus eller sommarhus. Det kan var en hästgård som ska renoveras, en lägenhet, ett 1900-talshus som ska renoveras i ursprungsskick eller det minimalistiska hemmet. Eller någonting helt annat.

Vi letar efter större omfattande renoveringar eller nybyggnationer som ska påbörjas inom den närmsta tiden. Inspelningarna kommer starta framförallt under våren, och några enstaka husprojekt startas hösten 2012.

Obs! SVT kommer inte hjälpa till med själva byggandet eller komma med ideérna till ert boende. Vi vill att du själv ska ha de roliga, oväntade och utmanande lösningarna. Vi vill följa med på din resa och se din vision av hur just du vill bo!

Kalender

december 2018
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Vädret Stockholm

Vädret Karlstad

Arkiv

Kategorier

Kommentarer

Lars-Göran Nilsson om Klippans karaokecup
tjabo om Seriestart: Hemliga klubben
Camilla Askerlund om Richard Herrey sänder ny morgo…

Fjärrkontroll för att styra SVT Play

Har du internetuppkoppling hemma och kan se SVT Play i din dator eller på din TV-skärm blir det ännu enklare om du gör mobilen till fjärrkontroll.

Så här gör du för att använda din mobiltelefon som fjärrkontroll:

1. Klicka på knappen ”Fjärrkontroll” längst ned i SVT Play, på din stora skärm. Knappen leder till svtplay.se/kontroll.

2. Klicka på “Fullskärmsläge” så slipper du se webbläsaren på din stora skärm. Ta fram mobilen och välj sedan hur du vill styra din stora skärm. Med sifferkod eller QR-kod?
•Om du väljer sifferkod går du till svtplay.se/koppla i mobilens webbläsare. Skriv in koden som visas på den stora skärmen.
•Istället för att skriva in sifferkoden kan du läsa av vår QR-kod (Quick Response Code) med mobilens kamera. Då behöver du en QR-läsare. En QR-läsare är ett program som du laddar ner till din telefon. Nedan ser du exempel på gratis QR-läsare för både iPhone och Android.

3. Nu kopplas din mobil till din stora skärm. Välj och starta ett program i mobilen. Det kommer att börja spelas upp på din stora skärm.

4. Styr uppspelningen genom att fälla ut knapparna med den lilla vita pilen högst upp till höger på mobilskärmen.

5. Stäng av fjärrkontrollen med knappen “Stäng av kontroll” när du har tittat färdigt.

Fungerar det inte? Prova att aktivera cookies i din mobil.

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 19 andra följare

%d bloggare gillar detta: